Direktlänk till inlägg 10 februari 2012
För snart ett dygn sedan stod jag och min son i vårt kök och tjafsade.
Då ringer telefonen och en mycket nära vän ringer till mig och är jätte ledsen.
En gemensam vän 43 år gammal har avlidit under morgonen hemma, ingen vet hur hon dött.
Hon efti erlämnar tre barn och sina hundar. Känslan hemma blev jättekonstig, vi dlutade tjafsa,
Och det blev tyst, vi fick tankarna på en sorg i stället. En sorg som vi upplevt så många gåner själva. Ett vaakum har vi nog befunnit oss i. Vaknade nu kl fyra och kan inte somna om för en massa tankar snurrar.
Ska livet kännas så här.. bläää. Jag vill ha ett liv och jag vill ha en man.. Jag vill känna tacksamhet mm. Jag har ett liv men ingen man... Varför ska allt bli så förbaskat komplicerat som bara den hela tiden. ...
Just precis exakt nu.. känner jag mig så arg. Så min impulsivitet drar i mig men jag ska ha mitt förstånd och inte göra nåt dumt. Vännen som jag gillar så mycket blir jag galen förbannad på för jag vill ha svar och vill sedd som en vän... ...
Jobbigt när det finns känslor till en man som känns bra.. Mitt hjärta skulle vilja skrika ut till alla. Det är han, han som jag tycker om. Men sen var det detta med ömsesidig känsla..Hur och vad gillar han hos mig...Jag vill inte vara ett ego elle...
Här suckas det med ångest.. vill inte ha denna ångest. Det är för mycket i mitt tokiga huvud och tankarna bara går tillbaka på vad och hur denna vecka varit med en sådan glädje och lycka som vände sig snabbt i nåt svart destruktivt kaos liknande. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 | 11 | 12 | |||
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
|||||||
|