Fy fan vad jag mår och allt känns bara skit, och det kan det göra fast man är 45  och inte 25 med kärleksbekymmer och allt

Igår packade jag ihop mina saker hos min älskling och gudarna ska veta vilket tufft beslut men jag älskar han så jäkla mycket och är tvungen att rädda oss ur detta som vi hamna i. Men vilken seperation jag har och kärleken kan vara förbannat grymt.

Skulle till min praktik idag men blev inte långvarig, jag tuppa av och hamna hos doktorn, jag hade alldeles för lågt blodtryck och pusen var oregelbunden och svag så de kände den knappt.

Blev EKG och ska få göra ett nytt för det var nåt med T grejen som var lite ostabil.

Jag kan inte koppla av men är så jävla slut......... nä nu får jag försöka äta lite