JAG HAR SKRIVIT OM EN MAN MAJ TRÄFFAT EN TID SOM JAG TYCKER ÄR HELT UNDERBART...JAG KAN SÄGA EFTER EN MÅNAD ATT JAG ÄLSKAR HONOM OCH DET ÄR SÅ ÄKTA SOM DET KAN BLI. iGENTLIGEN SKULLE JAG KANKSE TÄNKA EFTER MED ATT SÄGA SÅDANT MED MIN BAKGRUND.

DET FINNS DE SOM SÄGER FÖRSTA GÅNGEN "kLICK"" OCH DET ÄR SÅ MAN ÖNSKAT NÄR MAN TRÄFFAT NÅGON OCH DET HÄNDER MIG NU FÖR DET ÄR SÅ JAG KÄNNER MED DENNA HÄRLIGA MAN...

MEN HUR MÅR JAG I RELATIONEN MED MINA PROBLEM OCH ALLT DET Ä ATT JAG KAN KÄNNA MIN ÖVERGIVENHET MEN DEN SER JAG SÅ TYDLIGT OCH INTE LÅTER DET TA ÖVERHAND MEN DEN FÅR JAG LÄRA MIG ATT LEVA MED.

MINA KÄNSLOR HAR ÅKTE UPP OCH NED, MELLAN ÅT GLAD OCH SEN KAN MAN KÄNNA SIG JÄTTE LEDSEN MEN VET INTE VARFÖR DET BLIR SÅ..VAR PÅ SAMTAL IGÅR OCH DÅ SA MANNEN I SAMTALET ATT DET HAR MED LILLA BARNET ATT GÖRA, DET ÄR BARNET SOM ÄR LEDSEN OCH MITT VUXNA JAG SOM ÄR GLAD OCH NJUTER... DETTA FÅR JAG VERKLIGEN LÄRA ATT LEVA MED SÅ LÄNGE JAGLEVER.