Direktlänk till inlägg 18 december 2012
Jag blev av med min ovän för några dagar sedan, nu är han här och knackar på dörren igen och jag känner att jag fan inte orkar snart. Det tar för mycket energi av mig. Allt hänger på en sak och det gör att hela min tillvaro rasra och jag bygger upp en massa jäkla sjukt i mitt huvud. Hur ska han förstå om jag förklarar, om jag skulle våga mig på att förklara skulle han förstå mig. Bklir så där jäkkla splittrad igen, orkar inte. Är detta värt för att min vän övergivenhet ska behöva dyka upps så här utan att jag kan göra eller hantara mina känslor bättre. Taskig tiliit kanske jag skulle kunna säga men jag förstår men förstår han. Allt är så förbannat sjukt och jag hatar mina känslor just nu....
Ska livet kännas så här.. bläää. Jag vill ha ett liv och jag vill ha en man.. Jag vill känna tacksamhet mm. Jag har ett liv men ingen man... Varför ska allt bli så förbaskat komplicerat som bara den hela tiden. ...
Just precis exakt nu.. känner jag mig så arg. Så min impulsivitet drar i mig men jag ska ha mitt förstånd och inte göra nåt dumt. Vännen som jag gillar så mycket blir jag galen förbannad på för jag vill ha svar och vill sedd som en vän... ...
Jobbigt när det finns känslor till en man som känns bra.. Mitt hjärta skulle vilja skrika ut till alla. Det är han, han som jag tycker om. Men sen var det detta med ömsesidig känsla..Hur och vad gillar han hos mig...Jag vill inte vara ett ego elle...
Här suckas det med ångest.. vill inte ha denna ångest. Det är för mycket i mitt tokiga huvud och tankarna bara går tillbaka på vad och hur denna vecka varit med en sådan glädje och lycka som vände sig snabbt i nåt svart destruktivt kaos liknande. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 |
4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
|||
17 |
18 | 19 |
20 |
21 |
22 |
23 | |||
24 |
25 |
26 | 27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 | |||||||||
|